|
Buddha
Sittande Buddha, från den kinesiska Tangdynastin, Hebei-provinsen, ca 650 CE. Buddhism i Kina är av Mahayana-traditionen, med populära skolor idag är Ren Land och Zen.
I buddhismen (sanskrit, tack vare sanskrit och okunnighet) är en varelse som har blivit helt vaken (upplyst), som permanent har övervunnit girighet, hat och okunnighet, och har uppnått fullständig befrielse från lidande. Buddhister anser upplysning, även kallad nirvana (Pali nibbana), den högsta formen av lycka. Siddhartha Gautama (Pali Siddhattha Gautama), den historiska grundaren av buddhismen, kallas ofta ”Buddha”, eller ”Buddha”. Ordet buddha betyder bokstavligen ”vaknat” eller ”det som har blivit medveten”. Det är det förflutna particip av sanskrit root budh, som betyder ”att väcka”, ”att veta”, eller ”att bli medveten”. Buddha som en titel kan översättas som ”The Awakened One”.
Buddhas läror kallas Dharma (Pali: Dhamma). Dharma lär ut att allt lidande härrör från hängivenhet, särskilt hängivenhet till världsliga önskningar. Nirvana uppnås genom att lära sig att uppnå sinnesfrid genom att övervinna den anknytning man har till olika materiella föremål samt känslomässiga önskningar som avund, girighet, lust och stolthet.
En vanlig missuppfattning betraktar Buddha som den buddhistiska motsvarigheten till ”Gud”; Buddhismen är dock icke-teistisk (dvs i allmänhet lär den inte existensen av en suprem skapargud (se Gud i buddhismen) eller beroende av någon suprem varelse för upplysning; Buddha är en guide och lärare som pekar vägen till nirvana). Den allmänt accepterade definitionen av termen ”Gud” beskriver en varelse som inte bara styr utan faktiskt skapade universum (se ursprungstron). Sådana idéer och begrepp ifrågasätts av Buddha och buddister i många buddhistiska diskurser. I buddhismen är universums suprema ursprung och skapare inte en gud, utan Avidya (okunnighet). Buddhister försöker skingra detta mörker genom ständig övning, medkänsla och visdom (känd som prajna).
I Pali Canon hänvisar termen ”buddha” till alla som har blivit upplyst (dvs väckt till sanningen, eller Dharma) på egen hand, utan en lärare att påpeka Dharma, i en tid då läror om de fyra ädla sanningarna eller den åttafaldiga vägen inte existerar i världen.
Buddhister anser i allmänhet inte att Siddhartha Gautama har varit den enda Buddha. Pali Canon hänvisar till Gautama Buddha minst en gång som den 28:e Buddha (se Lista över 29 Buddhas). En gemensam buddhistisk tro är att nästa Buddha kommer att bli en som heter Maitreya (Pali: Metteyyya).
Buddhism lär att vem som helst kan vakna och uppleva nirvana. Theravada buddhismen lär sig att man inte behöver bli en Buddha för att bli vaken och uppleva nirvana, eftersom en arahant (sanskrit: Arhat) också har dessa egenskaper. Vissa buddhistiska texter (t.ex. Lotus Sutra) antyder att alla varelser kommer att bli Buddhor någon gång i tiden.
Pali Canon anses vara två typer av buddha: samyaksambuddhas (Pali: sammasambuddhas) och pratyekabuddhas (Pali: paccekabuddhas).
1. Samyaksambuddhas uppnå buddhaskap, sedan besluta att lära andra den sanning de har upptäckt. De leder andra till uppvaknande genom att undervisa Dharma i en tid eller värld där den har glömts bort eller inte har lärts ut tidigare. Siddhartha Gautama anses vara en samyaksambuddha. (Se även förteckningen över 28 Buddhas (som alla är samyaksambuddhas).)
2. Pratyekabuddhas, som ibland kallas ”tysta Buddhas”) liknar samyaksambuddhas genom att de uppnår nirvana och förvärvar samma befogenheter som en samyaksambuddha, men väljer att inte lära ut vad de har upptäckt. De anses andra till samyaksambuddhas i andlig utveckling. De förordar andra; deras förmaning är endast i hänvisning till god och korrekt uppförande (abhisamācārikasikkhā). I vissa texter beskrivs pratyekabuddhas som de som förstår Dharma genom sina egna ansträngningar, men får varken allvetande eller behärskning över ”frukterna” (phalesu vasībhāvam).
En samyaksambuddhas lärjunge kallas en savaka (”hörare” eller ”följare”) eller, en gång upplyst, en arahant. Dessa termer har något varierande betydelser men kan alla användas för att beskriva den upplysta lärjungen. Anubuddha är en sällan använd term, men användes av Buddha i Khuddakapatha för att hänvisa till dem som blir Buddhas efter att ha fått undervisning. Upplysta lärjungar uppnå nirvana och parinirvana som de två typerna av Buddha gör. Arahant är den term som oftast används för dem.
En 1200-talet Theravadin kommentar använder termen ”savakabuddha” för att beskriva den upplysta lärjungen. Enligt denna skrift finns det tre typer av buddhas. I det här fallet gäller emellertid den gemensamma definitionen av ordet buddha (som en som upptäcker Dharma utan lärare) inte längre. Mainstream Theravadin och Mahayana skrifterna känner inte igen denna term och säger att det bara finns två typer av Buddhas.
Buddhister mediterar på (eller begrunda) Buddha som att ha nio egenskaper:
”Den Välsignade är:
en värdig
perfekt självupplyst
håller sig i perfekt kunskap
väl gått
oöverträffad kunskap om världen
oöverträffad ledare för personer att tämjas
lärare av gudar och människor
den Upplysta
den Välsignade eller lyckligt lottade.
Dessa egenskaper nämns ofta i Pali Canon, och är chanted dagligen i många buddhistiska kloster.
Alla buddhistiska traditioner anser att en Buddha helt har renat sitt sinne av girighet, motvilja och okunnighet, och att han inte längre är bunden av Samsara. En Buddha är helt vaken och har insett den ultimata sanningen, livets icke-dualistiska natur, och därmed avslutat (för sig själv) det lidande som ouppvaknade människor upplever i livet.
De olika buddhistiska skolorna har vissa olika tolkningar av Buddhas natur (se nedan).
Från Pali Canon framträder uppfattningen att Buddha var mänsklig, utrustad med de största psykiska krafterna (Kevatta Sutta). En Buddhas kropp och själ (de fem khandhas) är obeständiga och föränderliga, precis som vanliga människors kropp och sinne. Men en Buddha erkänner den oföränderliga naturen av Dharma, som är en evig princip och ett okonditionerat och tidlöst fenomen. Denna uppfattning är vanligt i Theravada skolan, och de andra tidiga buddhistiska skolorna.
Vissa skolor i Mahayana Buddhismen tror att Buddha inte längre i grunden är en människa utan har blivit en varelse av en helt annan ordning och att han, i sitt yttersta transcendentala ”kropp/sinne” -läge som Dharmakaya, har evigt och oändligt liv och är besatt av stora och omätliga egenskaper. I Mahaparinirvana Sutra förklarar Buddha: ”Nirvana sägs vara evigt bestående. Tathagata [Buddha] är också sålunda, evigt bestående, utan förändring.” Detta är en särskilt viktig metafysisk och soteriologisk doktrin i Lotus Sutra och Tathagatagarbha Sutras. Enligt Tathagatagarbha Sutras anses underlåtenhet att erkänna Buddhas evighet och - ännu värre - direkt förnekande av denna evighet vara ett stort hinder för att uppnå ett fullständigt uppvaknande (bodhi).
Buddhas representeras ofta i form av statyer och målningar. Vanliga mönster inkluderar:
Sittande Buddha
den liggande Buddha
den Ständiga Buddha
Hotei, den överviktiga, Skrattande Buddha, vanligtvis ses i Kina (Denna siffra tros vara en representation av en medeltida kinesisk munk som är associerad med Maitreya, framtiden Buddha, och är därför tekniskt inte en Buddha bild.)
den Emaciated Buddha, som visar Siddhartha Gautama under hans extrema asketiska praxis av svält.
Buddha statyn visade att kalla efter regn är en pose vanligt i Laos.
De flesta skildringar av Buddha innehåller ett visst antal markeringar, som anses vara tecken på hans upplysning. Dessa tecken varierar regionalt, men två är vanliga:
en utskjutning på toppen av huvudet (betecknar utmärkt mental skärpa)
långa örsnibbar (betecknar utmärkt uppfattning)
I Pali Canon nämns ofta en lista med 32 fysiska märken av Buddha.
Ställningar och handgester av dessa statyer, som kallas asanas och mudras, är betydelsefulla för deras övergripande betydelse. Populariteten hos en viss mudra eller asana tenderar att vara regionspecifik, såsom Vajra (eller Chi Ken-in) mudra, som är populär i Japan och Korea men sällan ses i Indien. Andra är vanligare; till exempel är Varada (Wish Beviling) mudra vanligt bland stående statyer av Buddha, särskilt när den kopplas ihop med Abhaya (Fearlessness and Protection) mudra.
Pāli namn [15] [16] [17]
Sanskrit namn
Kasta [16] [17]
Födelseort [16] [17]
Föräldrar [16] [17]
Bodhirukka (träd av upplysning) [16] [17] [18]
Inkarnation av Gautama [17]
1
Ta'ha' Kara
Kara
Kshatriya
Popphavadi
Kung Sunandha och drottning Sunandhaa
Rukkaththana
2
Medha' Kara
Medha' Kara
Yaghara
Sudheva och Yasodhara
Kaela
3
Sarah, Kara
Sara
Vipula
Sumangala och Yasawathi
Pulila
4
Dīpa' Kara
Dīpa' Kara
Brahmin
Rammawatinagara
Sudheva och Sumedhaya
Pipphala
Sumedha (även Sumati eller Megha Mānava, en rik Brahman) [19]
5
Koñña
Kaude, Inya
Kshatriya
Rammawatinagara
Sunanda och Sujata
Salakalyana
Vijitawi (en Chakravarti i Chandawatinagara av Majjhimadesa)
6
Gala
Gala
Brahmin [20]
Uttaranagara (Majhimmadesa)
Uttara och Uttara
en naga
Suruchi (i Siribrahmano)
7
Sumana
Sumaner
Kshatriya [20]
Mekhalanagara
Sudassana och Sirima
en naga
Kung Aulo, en Naga
8
Revata [21]
Raivata
Brahmin [20]
Sudhannawatinagara
Vipala och Vipula
en naga
En Veda-bevandrad Brahman
9
Sobhita
Śobhita
Kshatriya [20]
Sudhammanagara
Sudhammanagara (far) och Sudhammanagara (mor)
en naga
Sujata, en Brahman (i Rammavati)
10
Anomadassi
Anavamadarśin
Brahmin [20]
Chandawatinagara
Yasava och Yasodara
Ajjuna
En Yaksha-kung
11
Paduma [22]
Padma
Kshatriya [20]
Champayanagara
Asama och Asama
salala
Ett lejon
12
Nārada
Nārada
Dhammawatinagara
Kung Sudheva och Anopama
Sonaka
en tapaso i Himalaya
13
Padumuttara [23]
Padmottara
Kshatriya
Hansawatinagara
Anurula och Sujata
salala
Jatilo en asketisk
14
Sumedha
Sumedha
Kshatriya
Sudasananagara
Sumedha (far) och Sumedha (mor)
Nipa
Infödd i Uttaro
15
Sujāta
Sujāta
Sumangalanagara
Uggata och Pabbavati
Welu
en chakravarti
16
Piyadassi [24]
Priyadarśin
Sudannagar
Sudata och Subaddha
Kakudha
Kassapa, en Brahmin (på Siriwattanagara)
17
Atthadassi
Arthadarśin
Kshatriya
Sonanagara
Sagara och Sudassana
Champa
Susino, en Brahman
18
Dhammadassī
Dharmadarśin
Kshatriya
Surananagara
Suramaha och Sunanada
Bimbajala
Indra, gudarnas ledare (devas)
19
Siddhatta
Siddhārtha
Vibharanagara
Udeni och Suphasa
Kanihani
Mangal, en Brahman
20
Tissa
Tija
Khemanagara
Janasando och Paduma
Assana
Kung Sujata av Yasawatinagara
21
Phussa [25]
Pu-Ya
Kshatriya
Kāśi
Jayasena och Siremaya
Amalaka
Vijitavi
22
Vipassī
Vipaśyin
Kshatriya
Bandhuvatinagara
Vipassi (far) och Vipassi (mor)
pāalī (Stereospermum chelonoides)
Kung Aula
23
Sikhī
Śikhin
Kshatriya
Arunavattinagara
Arunavatti och Paphavatti
Putchayarīka (Mangifera indica)
Arindamo (på Paribhuttanagara)
24
Vessabhu
Viśvabhū
Kshatriya
Anupamanagara
Suppalittha och Yashavati
Sāla (Shorea robusta)
Sadassana (i Sarabhavatinagara)
25
Kakusandha
Krakucchanda
Brahmin
Khemavatinagara
Aggidatta den purohita Brahman av kung Khema, och Visakha
sirīsa (Albizia lebbeck)
Kung Khema [26]
26
Koolāgamana
Kanakamuni
Brahmin [27]
Sobhavatinagara
Yañadatta Brahman och Uttara
udumbara (Ficus racemosa)
King Pabbata av ett bergigt område i Mithila
27
Kassapa [28]
Kāśyapa
Brahmin
Baranasinagara
Brahmadatta en Brahman, och Dhanavati
nigrodha (Ficus benghalensis)
Jotipala (vid Vappulla)
28
Gotama (nuvarande)
Gautama (nuvarande)
Kshatriya
Lumbini
Kung Suddhodana, och Māyā
assattha (Ficus religiosa)
Gautama, Buddha
29
Metteyya
Maitreya
Brahmin [29]
Ketumatī [30]
Subrahma och Brahmavati [30]
nāga (Mesua ferrea)